Det är nästan så man längtar lite...

...tills det är december och jul igen. Jag är barnsligt förtjust i julen och ÄLSKAR att pynta på alla möjliga vis.

En av traditionerna vi har, i allafall min kära mor och jag, är julmarknaden på Kalmar slott. Det är så oerhört mysigt att gå där och strosa medans man känner doften av glögg och pepparkakor. Och det blir extra mysigt när det knarrar av snö under fötterna och man ser alla vackra marschaller som lyser upp i mörkret. 

När jag tittar på bilderna från förra julen så kan jag inte låta bli att längta tillbaks lite...

Det var gaaaaaaaaanska MYCKET snö förra året!!

Och maaaaassor av julklappar!

Pynt är ett måste....

...liksom polkagriskringlor upphängda i taket.

Och så ännu mera pynt!

Pepparkakshuset är definitivt ett måste!!!

MYYYYYYYYYYYS!

Mammas vackra dukade bord vill jag inte heller vara utan....

...och jag tänker som alltid SLÄPA IN GRANEN!!! 

MYYYYYYYYYYS!!!

Om inte detta ger myskänsla så vet jag inte vad som gör det!

Marschaller tända i snön på balkongen.

Och stjärnan tänd i fönstret.

Ååååååå vad jag längtar!!!

En liten rolig historia om förra årets julafton; Det var full snöstorm och de varnade konstant på radion om att man inte skulle ge sig ut på vägarna om man verkligen inte behövde göra det.

Nu är det så här att jag VÄGRAR fira jul utan min familj så jag tvingade ut dottern och maken i bilen för att ge oss iväg till föräldrarna som bor ca två mil utanför stan. Väl förberedda med finstassen under täckbyxorna och tjocka jackan begav vi oss iväg. Vägen DIT var inte så problematisk. Vi körde fast några gånger men kom loss ganska snabbt. Vägen HEM däremot.....Not so much fun. Vid tolvhugget på natten skulle vi bege oss hem igen så vi satte oss i bilen efter att ha packat in hund samt julklappar. Vi tog sats och började köra. På världens smalaste väg. I snöstorm. Med drivorna höga som skyskrapor. 

Intelligent? 

Svar nej.

Genomtänkt:

Inte så.

Körde vi fast?

Det kan man nog säga...utan att överdriva. Alls.

I två timmar fick maken och min styvfar gräva loss bilen. Efter några fina repor i lacken och mycket skottande så lyckades de få ut den. För att sedan få BACKA HELA VÄGEN TILLBAKS. Vägen var för smal för att svänga runt på och det gick inte att köra längre fram för det var tvärstopp. Det upptäckte jag nämligen EFTER att vi väl börjat åka och sedermera kört fast då jag var ute och gick med ficklampa för att sondera terrängen. Detta för att se hur vägen var körbar eller ej (för det är säkert så att det bara snöar på en liten fläck, längre fram är det säker inte så mycket snö?????? Jo men eller hur).

Det hade varit en MYCKET bättre idé att göra detta INNAN vi började köra.

Men, är huvudet dumt så får kroppen lida. Vi var alla ganska möra efter att ha skottat loss bilhel*****et. Och det var inte så kul att traska tillbaks till huset med hund, barn och julklappar. I totalt mörker. Och snö. Och blåst. Suck...

Vad har jag lärt mig av detta?

Svar; familjen är värt allt.

Jag skulle göra samma sak igen för att få fira jul med mina föräldrar och min mormor.

Kärleken vinner ALLTID över snön ;)

Caroline - http//:stheavenstreet.blogspot.com -