Vila i frid älskade Pappa
Min älskade Pappa Bosse togs ifrån mig i
April 2012. Du är saknad Pappa.
Jag älskar dig.
Idag kom de orden jag har varit så rädd att få höra så länge. Du finns inte längre Pappa. Polisen hittade dig död på golvet hemma i Karlstad, den stad där jag spenderade mycket av min uppväxt. Du hade antagligen fått en hjärtinfarkt.
Älskade Pappa. Jag kan inte förstå att du är borta. Mitt hjärta gråter och jag kan inte ta in att jag aldrig mer får se dig. Du var så glad över ditt andra barnbarn. Det barn som fortfarande växer i min mage. Du fick aldrig se det andra underverket. Men jag är glad att du fick se det första; Izabelle. Jag vet att du älskade henne med hela ditt hjärta och att du var stolt över henne.
Älskade Pappa....
Jag kan inte förstå att jag inte får höra ditt skratt igen. Att jag inte får höra din röst. Att jag inte får se dig igen.
Det gör så fruktansvärt ont rent ut sagt. Så jävla ont.
Jag fick inte säga farväl. Jag hann inte säga att JAG ÄLSKAR DIG PAPPA igen. Jag hann inte ge dig en sista kram.
Älskade Pappa....
Jag saknar dig. Jag önskar jag fick träffa dig igen.
Vi gick till minneslunden idag och tände ett ljus för dig. Det brinner för dig. Det kommer alltid brinna för dig. Precis som jag alltid kommer älska dig.
Älskade Pappa...
Du kommer aldrig att glömmas. Du är min Pappa och du är viktig för mig. Men du finns inte längre.
Jag kommer aldrig mer få se dig.
Men du kommer ALLTID att finnas i mitt hjärta.
Farväl älskade Pappa.
JAG ÄLSKAR DIG.
/Din dotter
Till alla er som läser detta; min Pappa togs ifrån mig väldigt hastigt. Jag fick dödsbudet idag och mina tårar vill inte sluta rinna. Jag lägger detta inlägg till min älskade far för jag får aldrig mer prata med honom. Jag hann aldrig säga en sista gång att jag älskar honom.
Jag önskar att jag hade fått göra det.
Jag tror inte jag behöver säga till er att visa omtanke över familjen. Det förstår ni säkert. Hoppas ni gör det.
Livet kan förändra sig på en sekund och plötsligt har man mist någon man älskar.
Jag har förlorat min Pappa. Och jag kan aldrig mer få honom tillbaka.
Jag kommer ta en paus från bloggen ett tag nu, hoppas ni förstår och finns kvar när jag kommer tillbaks.
Ta hand om era nära och kära.
Säg orden "Jag älskar dig" ofta.
Man får aldrig en andra chans.
Finaste du!!! Skickar många styrkekramar till dig!! Kan inte ens föreställa mig hur tungt det känns just nu! Självklart väntar vi på dig! Kärlek till dig!! <3
SvaraRaderaFörstår så väl att du tar en paus.Gråt ut,ta hand om dig och de dina.Välkommen tillbka när du orkar.Kram.
SvaraRaderaFina Caroline. Jag kan inte ge dig tröst i denna stunden för det finns ingen tröst som hjälper. Jag vet vad du går genom nu, jag har varit där själv.
SvaraRaderaSorgen är så tung men den är även en ventil Caroline!
Det är bra att du tar en paus härifrån. Omge dig med de som älskar dig och som du älskar och känner dig trygg med. Låt dessa första dagarna passera precis som de vill och tillåt dig att känna alla de känslor som du kommer att göra. Det är de enda råden jag kan ge men jag ger dem från min egen erfarenhet och med välmening.
Många kramar från mig.
Fia H
Ta den tid du behöver och stressa inte för oss bloggläsare. Jag kommer ialf finnas kvar här såsom många med mig, när du känner att du orkar igen. Känner med dig i din stora sorg och gläds även med dig med din nya bebbe som växer i magen. Skickar många styrkekramar till dig.
SvaraRaderaÄlskade vän, ta hand om dig. Vi finns här när du orkar komma tillbaka. Stor kram
SvaraRaderaStor stor varm kram till dig Caroline! Beklagar verkligen sorgen, så ledsen för din skull.
SvaraRaderaSköt om dig!
Kraaaaam Anna
Jag är ledsen för dig och din familjs skull.. Jag skickar många goa tankar till er.. Klart vi är kvar här och väntar på dig.. Ta den tid du behöver
SvaraRaderaKram
Kära Caroline, jag gråter när jag läser det du skrivit. Jag har förlorat så många nära familjemedlemmar så jag förstår verkligen vilken enorm stor sorg du befinner dig i. Jag vet också att det inte finns någon tröst så jag det enda jag kan göra är att beklaga sorgen & förlusten av din far från botten av mitt hjärta & be dig att bevara din inre styrka så gott det går!!!
SvaraRaderaKram från mig, Sanja
Jag beklagar verkligen sorgen...så otroligt smärtsamt att läsa då jag själv var sååå nära att mista min pappa i hjärtinfarkt :/
SvaraRaderaSänder mina varma kramar till dig med styrka och medkänsla
Ta hand om dig och de dina
kram monika
Åhh..vännen...!
SvaraRaderaFörstår verkligen hur du känner! Jag miste min pappa hastigt den 22 maj 2010. Fruktansvärt!
Jag förstår precis allt du skriver.
Jag har känt och känner precis likadant idag!
Just denna saknad..och allt som han går miste om.
Men vet du..dom sitter där i sin himmel..och är alltid med oss!!
Skickar dej en stor Kram/Annika
Finaste Caroline din pappa vet att du älskade honom, jag vet du har pratat om honom hur fin han är. Massa styrkekramar till dig i denna svåra stund. KEAM //MIa P
SvaraRaderaBeklagar sorgen.
SvaraRaderaTa hand om Er.
Kram
Alla tankar till dig och dina. Att mista någon som man älskar så mycket gör fruktansvärt ont (obeskrivligt till och med) och det tar lång tid att både acceptera och förstå. Och ta all den tid för den är verkligen viktig i sorgearbetet. Miste själv min egen far i cancer för 2 år sedan och än idag hoppas jag på att allt ska vara en mardröm och att han en dag bara ska komma in i rummet, som alltid förr. Men som sagt,ta hand om dig och finn värme och kärlek i de runt omkring dig. Gråt och minns alla underbara stunder ni har haft. För hur jobbigt det än är att gråta och gråta och gråta, så är det precis det kroppen och hjärtat behöver en stund som detta (plus mycket kärlek)
SvaraRaderaOch SJÄLVKLART finns vi som älskar din blogg kvar när du är redo.
Stor stor kram till dig
Det är aldrig kul när någon går bort, speciellt inte om det är någon så nära :(
SvaraRaderaJag skickar dig all styrka och kärlek i världen
Älskade vännen, jag beklagar din sorg!
SvaraRaderaOmge dig av nära och kära och ta hand om varandra.
Sänder dig en massa styrkekramar <3
Beklagar verkligen och innerligt din sorg. Har lärt känna dig via din blogg och jag tycker du är en härlig och underbar människa (och en mycket duktig/drivande tjej gällande bakningen).
SvaraRaderaTänker på dig och din familj i denna svåra stund, många varma kramar.
så hemskt och förlora nån,speciellt föräldrarna som uppfostrat en och tagit hand om en .
SvaraRaderaJag förlorade min mor för 5år sedan,gick väldigt fort o så var de hjärtinfarkt,kommer ihåg som de var i går.
tårarna rann oxå väldans länge på mig och t.om nu kan de oxå då ja tänker på min mamma.och som du kommer inte mitt barn få se sin mormor,så de är så ledsamt men ja hoppas du tar hand om dig o din ofödda bebis och familjen.
Jag beklagar sorgen Caroline
Åh Caroline, jag är så ledsen för din skull. Det värsta av det värsta, när man förlorar nån som betyder så mycket. Tänker på dig och din familj...
SvaraRaderaMånga kramar, alltid din vän
Annika T
man glömmer ALDRIG men man lär sig leva med sorgen.. låter lamt kanske men så e det.. 2009 dog min yngsta sons pappa pötsligt i en bil olycka endast 26 år gammal. mannen jag hade varit ihop med i 5 år.. fy fan.. allt var natt svart.. de 3 veckorna efter det minns jag knappt men jag höll ihop för mina barns skull. 3 år har gått nu..men saknnaden finns kvar.. kommer den alltid...men man får glädjas åt den tid man fick ihop...kramar om dig
SvaraRaderaTack för alla era fina kommentarer, ni ska veta att de värmer oerhört mycket!!! Jag uppskattar er omtanke och skickar er alla en varm kram <3
SvaraRaderaChanette; Jag beklagar med mitt innersta, kan inte ens tänka mig hur svårt det måste varit att mista sin partner på det viset. Livet kan ändra sig alltför snabbt och ibland har man svårt att se meningen med det som händer...
Varma kramar till dig vännen!
Stor kram till dig! Min pappa gick bort på samma vis i april för två år sedan. Han fick en hjärtinfarkt när han var ute på sjön och fiskade med sina vänner. Jag gick till jobbet i vanlig ordning och fick dödsbeskedet där. Man får sådan chock så man vet inte var man ska ta vägen. Nu, två år senare, är sorgen minst lika stor om än större.. Livet är skört, vackert men också otroligt jobbigt. Sköt om dig!
SvaraRadera