Mitt varmaste och mest innerliga Tack.

Jag vill rikta ett väldigt varmt och innerligt Tack till er alla som hört av sig till mig på ett eller annat sätt, i samband med min Pappas hastiga bortgång. För alla mail, kommentarer och allt stöd som jag redan fått. Det betyder oerhört mycket och gör mitt hjärta varmt. Det finns så många fantastiska människor och jag känner verkligen ert stöd och jag vill att ni ska veta att det är så mycket värt för oss alla.

Min Pappa dog mycket hastigt och det kom som en chock. Det är svårt att ta till sig att han är borta och saknaden är enorm.

Jag har dock ett stort stöd från min dotter och Joakim samt min familj och de gör allt för att hjälpa och trösta mig. 
Det är i stunder som denna familjen är så viktig och det är även i stunder som denna man vet vilka som är ens vänner och vilka som inte är det. 
Det är också i stunder som denna man upptäcker hur många människor runt omkring en som har värme och kärlek nog att sträcka ut sin hand till den som behöver den.

Och det är fantastiskt att se.
Så Tack!!


Jag fick några ord skrivna till mig idag som är så värdefulla och det stod något så tänkvärt;
"Men, livet i ditt inre har samma blod som din far, på så sätt går livet vidare".
Och det är verkligen så. Genom barnet jag bär lever min far vidare och jag vet att han ler i sin himmel. Jag är glad att jag hann berätta för honom att han skulle bli morfar igen och jag vet att han kommer vaka över oss och finnas med oss.
Jag vet också att han skulle säga till mig "men lilla gumman, vad fan ska du sitta och gråta över mig för? Skit i det nu och fortsätt leva ditt liv, ta en öl för mig istället". Och det ska jag göra, visserligen en alkoholfri sådan -men ändå. 

Det är en tuff tid som väntar med resor, till staden där min Pappa bodde, och där jag också till viss del växte upp, bouppteckning och allt annat som ska ordnas. Man vet inte riktigt hur otroligt mycket det är att ta hand om förrän man står där och det är svårt att veta vart man ska börja och vart man sedan ska fortsätta. Jag är enda barnet och allt ligger därmed på mig.

Det är mycket papper som måste tas omhand och ett helt hus som måste rensas, tömmas och städas.

Bloggen kommer därför att få lämnas åt sidan för ett tag som jag skrev igår.

Jag vet att min pappas önskan är att jag fortsätter med min passion och min dröm, vilket är bloggen och företaget, men just nu känns det som att det får komma i andra hand ett tag. Jag ska fortsätta med allt när jag känner mig stark nog och jag ska göra det i min pappas minne.


Tack för att ni finns alla ni fantastiska människor därute. Tack för att ni skänker sådan styrka och omtanke. Tack för era värmande ord. 
Tack för att ni är ni.
Ni är betydelsefulla.

Caroline - http//:stheavenstreet.blogspot.com -